tisdag 22 maj 2018

Koncentrationssvårigheter och läxläsning

Alla vet ju hur svårt det är att få barnen att läsa läxorna. Och ännu svårare är det om man har barn med koncentrationssvårigheter, till exempel på grund av NPF. Tänkte att jag ska berätta hur vi har jobbat för att få läxläsningen att fungera här hemma.
För det första vet jag att min 10-åring inte alltid arbetar på lektionerna, han blir trött och orkar egentligen inte en hel skoldag. På hans skola har de mycket läxor och prov för att vara mellanstadiet. På ett sätt tycker jag att det är för mycket och rätt tufft för min son men å andra sidan tycker jag också att det är rätt bra, för det som han får i läxa kan i alla fall JAG vara säker på att han lär sig. Och i sin tur, om han lär sig och lyckas på läxförhör och prov så ökar hans självförtroende och lust att lära. För även om skolan inte är ALLT här i världen och många som inte lyckas i skolan ändå lyckas senare i livet, så underlättar det en del att få ok betyg. För då kan man välja den gymnasielinje man vill och eventuellt högskoleutbildning. Och framför allt är det bra för självkänslan. "Barn lär sig ingenting av att misslyckas" ( sa psykolog Anna van Duijenvoorde). Barn lär sig alltså av att lyckas. 

Så vi gör så här:



Läxförhör

Om det handlar om glosor i engelska eller veckans ord i svenska så övar han varje dag i en hel vecka före läxförhöret, max 10 minuter per ämne. Mer exakt hur glosläsningen går till kan du läsa mer om i några av mina tidigare inlägg: Stava på engelska och Svårstavade ord. Det är viktigt att läraren inte skickar läxor med för kort varsel, det är också mycket bra om läxan ligger digitalt på någon skolplattform på nätet. Så att man som förälder kan få tag i läxan även om barnet har svårt med löspapper och böcker som ska hem. Vi har varit väldigt tydliga med vikten av detta på min sons skola, och nu läggs alla läxor upp digitalt.


Teoretiska prov

Handlar det om ett NO- eller SO-prov så börjar vi en och en halv till två veckor innan provet och övar c:a 10-20 minuter varje dag. Om det är ett häfte han ska läsa på så delar vi upp det så läser vi bara c:a en sida varje dag och skriver en sammanfattning på det vi läste. Om det finns instuderingsfrågor kanske vi svarar på några frågor om dagen istället för att skriva sammanfattning. Efter några dagar kanske vi är klara med häftet och då ägnar vi resten av dagarna åt att repetera, att jag förhör honom muntligt och ibland även skriftligt så att kunskapen verkligen sätter sig.

Matteprov

Om det handlar om matteprov så brukar vår son få ett häfte med övningar. Han räknar en sida i häftet om dagen. Om det finns tid över när häftet är fördigräknat så brukar jag försöka hitta fler övningar med liknande innehåll på nätet till honom resterande dagar. Speciellt om det är något som han verkar ha svårare för. Det är inte alltid lätt att hitta exakt den typen av övningar man är ute efter, men det går med lite envishet. Jag brukar bildgoogla på det jag söker. Det finns annars bra gratisappar för att träna på enkla saker som t.ex multiplikationstabellerna. 

Hittills har vår son fått godkänt och bättre än så på alla prov och läxförhör i som han har haft i årskurs fyra. Och detta med läs- och skrivsvårigheter och koncentrationssvårigheter. Så det går verkligen om man som förälder tar sig tid. Och mitt tips är en 10 minuter per ämne (som det är läxa i) varje dag, inte två timmar dagen innan provet eller läxförhöret. Kunskapen sitter kvar bättre och det är lättare att motivera barnet om läxläsningen är en vardagsrutin och inte något man gör ibland, och då i flera timmar. Ett annat tips är att man också verkligen sätter sig med barnet och hjälper det igenom läxan. Barn med koncetrationssvårigheter och läs- och skrivsvårigheter kan inte sitta själva och göra läxan, i alla fall inte på låg- och mellanstadiet. Kanske att de klarar det på högstadiet när de hittat bra egna strategier och studieteknik.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar